Nyhet fra

Med stamceller mot dövhet: Regeneration av hörselceller vid förvärvad hörselförlust

Den 25 september är de dövas dag

De dövas dag firas sista söndagen i september varje år, i år blir det den 25 september 2016. Aktionsdagen, som hölls första gången 1951 av WFD – World Federation of the Deaf (dövas världsorganisation) ska göra människor uppmärksamma på de dövas situation och arbeta för teckenspråket. Den utgör avslutningen på de dövas internationella vecka.

I Tyskland finns cirka 80 000 icke-hörande människor. Dövhet beskrivs i fackkretsar som fullständig eller omfattande förlust av hörseln. Den medicinska facktermen är surditas (latin för dövhet). Det finns många skäl till detta. Läkare skiljer mellan medfödd och förvärvad dövhet.

 

Medfödd dövhet kontra förvärvad dövhet

Medfödd dövhet kan bero på en röda hund-infektion före födelsen, en Rh-negativitet eller arv, oftast automalt-recessivt. Även vissa syndrom som Usher- eller Waardenburg-syndrom kan leda till medfödd dövhet.

För att kunna upptäcka dem tidigt ingår NHS (hörselscreening av nyfödda) allmänt i de lagstadgade rutinundersökningarna som täcks av sjukkassorna i Tyskland sedan 2009. Redan en till två dagar efter födelsen testas den nyföddas hörsel för att upptäcka möjlig dövhet eller hörselnedsättning på ett tidigt stadium. I Sverige kontrolleras nyföddas hörsel rutinmässigt.

Förvärvad hörselförlust eller förvärvad dövhet måste skiljas tydligt från medfödd dövhet. Här rör det sig för det mesta om en skada i innerörat eller en skada på hörselnerven. Den kan ibland härledas till ett trauma till följd av olycksfall, stroke eller hjärntumör. Även mycket buller kan skada öronen. I andra fall leder svåra sjukdomar, som meningokock-meningit (hjärnhinneinflammation), encefalit (hjärninflammation) eller tuberkulos (infektionssjukdom) till förvärvad hörselförlust. Men även vanligtvis harmlösa barnsjukdomar, som mässling och scharlakansfeber kan vid svåra förlopp angripa innerörat och hörselnerven och kraftigt minska hörselförmågan.

 

Många människor får hörselnedsättningar

Statistiken visar att cirka 16 procent av befolkningen har hörselnedsättning.  Världen över uppskattas 250 miljoner människor ha hörselnedsättning i innerörat.

Viktigt att veta: döv är inte alltid döv. Ungefär 98 procent av alla icke-hörande människor har en hörselrest, så att hörhjälpmedel eller ett Cochlea-implantat kan användas. Ändå finns det individuella skillnader, om man kan förstå talspråk genom dessa.  Genom tidig vård och behandling kan små barn oftast lära sig vanligt språk i kombination med teckenspråk.

 

Stamceller mot dövhet

Eftersom hörselcellerna i cochlea (hörselsnäckan) i det mänskliga innerörat är högspecialiserade, är de också mycket ömtåliga. Buller, ålder, infektioner, men även mediciner som starka antibiotika och cytostatika kan döda dem. Till skillnad från hos fåglar kan hörselcellerna hos däggdjur tyvärr inte bara växa ut igen. Följderna: det leder till hörselnedsättning i innerörat. Amerikanska forskare har nyligen lyckats få stamceller att förvandlas till hörselceller i innerörat hos möss. Detta återgav de tidigare döva djuren en begränsad hörsel.

Vid sökandet efter stamceller i innerörat använde forskare från Massachussetts Eye and Ear Infirmary i Boston egenskaper från stödceller, som finns i närheten av hörselcellerna, och kunde bevara några av stamcellernas egenskaper. In vitro undersöktes sedan om stödcellerna kunde fås att differentiera på kemisk väg. Det lyckades, när enzymet gamma-sekretas hämmades med hjälp av ett verksamt ämne och signalvägen därmed inhiberades.

I andra steget testades förfarandet på explanterade hörselsnäckor hos möss, innan fortsattes in vivo med levande djur. Hos möss införde forskare det upptäckta ämnet i cochlea-vätskan. De kunde iaktta en ökning av antalet hörselceller. De hade också utvecklats ut stödcellerna. Med hjälp av hjärnstamsaudiometri lyckades forskarna visa att de nya hörselcellerna huvudsakligen kunde uppfånga hörsignaler och vidarebefordra dem till hörselnerven. Forskare kan ändå inte uttala sig om utfallet för individuella djurs hörsel. Men de antar att djuren åtminstone kan höra starka ljud igen.

Innan förfarandet kan användas för behandling av människor behövs ännu mer forskning. Men det ser hoppfullt ut. Moderna hörapparater kan idag visserligen förstärka ljudtrycket i innerörat. Men de är beroende av att hörselcellerna i innerörat är intakta. Hörselproteser, som cochlea-implantat, är visserligen inte beroende av intakta hörselceller, men de behöver en intakt hörselnerv, för här vidareförs ljudvågorna elektroniskt och inte sensoriskt.

 

Embryonala stamceller för regenerering av hörselnerven

Ett steg längre har forskare från England gått. De ville inte bara regenerera hörselcellerna, utan tillsammans med dem även odla tillhörande nervceller. Eftersom de vuxna hörselstamcellerna i testområdet bara hade potential för 25 replikationscykler var de ingen tillförlitlig källa för alltid förnybara stamceller, så forskarna använde sig av embryonala stamceller i musförsöken. I cellkulturerna lyckades de få fram förelöpare till sensoriska hörselceller med tillhörande nervceller. De celler som framställts på konstgjord väg implanterade forskarna i öronsnäckorna hos ökenråttor med nedsatt hörsel. Djuren stod sedan under övervakning i tio veckor. Bevisligen ökade nervtätheten i mössens öron och efter fyra veckor började hörseln förbättras. Under undersökningens lopp kunde djuren allt lättare uppfatta ljud.

Även för detta forskningsarbete ligger användningen hos människor ännu i framtiden. De engelska vetenskapsmännen använde embryonala stamceller från möss. Arbetet med mänskliga embryonala stamceller är ännu etiskt omstritt, för genom utvinning av dessa celler blir embryot avsiktligt förstört. Dessutom är embryonala stamceller mycket delningsbenägna, så att på lång sikt skulle inte bara avstötningsrisken, utan även cancerrisken öka. För användning på människor måste man alltså hitta ett alternativ. Det kan möjligen vara stamceller från navelsträngsblod. Studier med patienter med mukopolysackaridos har redan visat att hörseln förbättras om de får stamceller från navelsträngsblod.

 

Stamcellsterapins framtid

Framstegen inom medicinen är stora och experter är eniga om att stamcellsterapi kommer att vara en fast beståndsdel inom den regenerativa medicinen. Första framgångsrika studier som belägger stamcellers regenerationspotential pågår redan för hjärtinfarkt, stroke och diabetes. Inom cancerbehandlingen är stamcellsbehandling etablerad sedan årtionden.

Ledande forskare utgår från att var sjunde människa inom den närmaste framtiden kommer att behöva behandling med stamceller någon gång under sin livstid. Vita 34 strävar därför efter att ställa en stamcellsdeposition till så många människors förfogande som möjligt. Särskilt lämpliga för detta är de unga och flexibla stamcellerna från navelsträngen. De kan endast utvinnas omedelbart efter födelsen. En unik chans, som dessutom är smärt- och riskfri. Skaffa information om fördelarna med Vita 34:s erbjudande för stamceller från navelsträngsblod och navelsträngsvävnad, helst redan idag.