Nyhet fra

Parkinson: Med stamceller mot skakningarna

Sedan 1997 hålls Världs-Parkinsondagen varje år den 11 april. I Tyskland uppskattas antalet  patienter med Parkinson till mellan 240 000 – 280 000. Kända personer med parkinsondiagnos är avlidna boxaren Muhammad Ali, skådespelaren Michael J. Fox och kabaret-artisten Ottried Fischer.

Den neurodegenerativa sjukdomen Morbus Parkinson beskrevs första gången av den brittiska läkaren James Parkinson, år 1817. Den hör till de kroniska sjukdomar som har långsamt förlopp. Fler och fler hjärnceller inom bestämda områden dör och minskar bildandet av livsviktiga dopaminer. Vid en korrekt diagnos kan sjukdomen bromsas med hjälp av mediciner, men den kan inte botas.

 

Symtom och orsaker till Parkinsons sjukdom

Morbus Parkinson börjar långsamt och oftast efter 50 års ålder. Att de dopaminproducerande nervcellerna i mellanhjärnan dör leder till brist på neurotransmittorn dopamin, vilket leder till sjukdomens typiska symtom: Rörelsesvårigheter, darrningar, muskelstelhet och gång- och balansstörningar. Som följdsymtom kan mag- och tarmbesvär, sömnstörningar och psykiska störningar, särskilt depressioner uppträda. När symtomen först uppträder har redan mer än hälften av nervcellerna dött.

Som orsak till Parkinson diskuteras utöver genetiska faktorer vissa gifter. Man tror att pesticider och avfallsprodukter från ämnesomsättningen hos mögelsvampar påskyndar sjukdomen.

 

Terapi och behandling av Parkinson

Terapin har framför allt som mål att lindra symtomen och därmed öka livskvaliteten hos den drabbade. Eftersom förloppet ser olika ut från patient till patient och inte ens symtomen är enhetliga, måste behandlingen utformas individuellt och anpassas efter besvären. I förgrunden står behandling med mediciner som höjer halten av dopamin i hjärnan. Eftersom symtomen med tiden förstärks och medicinernas effekt därmed minskar måste dosen kontrolleras med jämna mellanrum och anpassas vid behov. Som komplement till denna behandling är det också bra med sjukgymnastik och arbetsterpi. Om dessa åtgärder inte räcker till längre, har man slutligen möjlighet till hjärnstimulering, ett neurokirurgiskt ingrepp där man sätter in en så kallad hjärn-pacemaker.

 

Stamcellsforskning ger tillgång till nya behandlingar

Stamceller i den mänskliga hjärnan har förmågan att bilda nervceller. De fungerar därmed som hoppbärare i kampen mot neurologiska sjukdomar. För att bota Parkinson måste stamceller i hjärnan, som ännu inte har tagit över några specifika uppgifter, differentiera sig till dopaminproducerande celler. De kan ersätta de döda cellerna i hjärnan hos Parkinson-patienter och säkerställa att det åter produceras tillräckligt med dopamin.

Dessutom måste de komplicerade mekanismer som styr denna utveckling av cellerna tolkas. Från experiment med isolerad hjärnvävnad är redan några gener som bidrar till processen kända. För att kontrollera vilka roller dessa gener spelar i levande organismer, undersöker forskare genernas funktioner hos möss i ett projekt som stöds av Bundesministerium für Bildung und Forschung (BMBF – tyska statens ministerium för bildning och forskning). Med resultat: Genom att tillföra två gener lyckades man uppnå bildande av ytterligare, dopaminproducerande nervceller. Generna bär med sig anlag till två äggvitemolekyler, som aktiverar viktiga steg i utvecklingsprocessen, som låter en neuronal stamcell utveckla sig till en dopaminproducerande nervcell. Nu vill forskar-teamet undersöka om de genetiskt förändrade mössen är skyddade mot Parkinson. För detta ska de ges substanser som leder till de dopaminproducerande cellernas undergång hos normala, genetiskt oförändrade möss. Forskare vill dessutom ta reda på genom vilka signaler dessa gener aktiveras. Intressantast är signalämenena, som övervinner blod-hjärnbarriären och på så sätt kan gå över från blodet till hjärnan och där stimulera bildningen av dopaminproducerande nervceller. Forskare hoppas: Att Parkinson-patienter en dag ska kunna använda sådana ämnen som mediciner. Ytterligare en möjlighet bestod i att med hjälp av identifierade äggvitemolekyler odla fram dopaminproducerande nervceller ur isolerade stamceller i laboratorium.

 

Cellsuspension som kan inandas

Hittills har stamceller opererats in i Parkinson-patienters hjärna av neurologer, för att där reparera de sjuka hjärncellerna. Men en hjärnoperation medför alltid många risker. Dessutom behöver patienten lång tid för att återhämta sig. Alternativt kan stamceller tillföras med hjälp av en infusion. Eventuellt stannar de dock i kroppen och lyckas inte nå hjärnan. Forskare från Tübingen har därför utvecklat en stamcellsbehandling som är något mindre påfrestande. I ett försök får patienter inandas de nödvändiga stamcellerna som är upplösta i en vätska –  liknande en nässpray. Denna metod medför mycket låg påfrestning, den kan upprepas vid behov och är kostnadseffektiv. Den befinner sig dock fortfarande i testfasen.

 

Spara stamceller vid födelsen – en livslång försäkring

Experter uppskattar att i framtiden kommer var sjunde människa att behöva använda sina egna stamceller under livet, och antalet användningsmöjligheter ökar kontinuerligt. En stamcellsbehandling är inte längre science fiction, utan har redan tagit steget in i den moderna medicinen. Vid några former av cancer är den redan standardbehandling. Och stamcellsforskningen arbetar vidare för att kunna behandla även folksjukdomar som diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, först och främst hjärtinfarkt och stroke, liksom neurodegenerativa sjukdomar som demens eller Parkinson med stamceller.

Vita 34 har sedan många år arbetat för att varje barn direkt efter födseln ska kunna få en stamcellsdeposition och att föräldrarna låter spara stamcellerna från navelsträngen. Sedan nästan 20 år utför våra experter viktigt utbildningsarbete och informerar gravida, läkare och barnmorskor om alla frågor som rör navelsträngsblodet. Medarbetarna i kundtjänst står till ditt förfogande måndag – fredag från 9.00 – 15.00 på  informationslinjen 040-15 22 22 och är redo att svara på dina frågor.