Stamceller - Kroppens byggstenar

Vad är stamceller?

Kort sagt är stamceller helt unika. De är celler i sitt tidigaste utvecklingsstadie, vilket innebär att de kan kopiera sig själva och har potential att differentiera sig till flera typer av celler. Stamcellerna är med andra ord optimala byggstenar i kroppen. Från den första cellen, det befruktade ägget, utvecklas hela människan bestående av mer än 200 olika celltyper.

Stamceller utvecklar sig till ett flertal celltyper. Genom nybildning av celler och vävnad utför stamceller viktiga reparationsprocesser i kroppen.

Stamceller har tre speciella egenskaper:

  1. Stamceller har förmågan att specialisera sig. Efter delning kan de genom en dottercell utveckla sig till en specialiserad cell. På så sätt bidrar de till att nya blodceller, muskelceller, nervceller och benceller uppstår.
  2. Stamceller kan förnya sig genom att skapa en kopia av sig själva. Den kan dela sig och på så sätt frambringa en kopia med samma egenskaper.
  3. Stamceller är universella celler. De har ännu inte utvecklat celltyper med bestämda funktioner.

Dessa speciella färdigheter gör stamceller intressanta för den regenerativa medicinen och för sjukdomsbehandling.

 

Stamceller – mångsidiga celler som kan regenerera, reparera och specialisera sig

I en vuxen människokropp finns mer än 100 billjoner celler. Var och en av dessa har bildats från en enda cell – den befruktade äggcellen. Ur denna utvecklas hela människan på endast nio månader. Stamcellernas naturliga funktioner är uppbyggnad, regenerering och reparation. Stamcellernas förmåga att dela sig avtar dock ju äldre man blir. Därför är de unga och vitala stamcellerna från navelsträngen särskilt intressanta för medicinsk bruk.

Stamceller kallas för livets byggstenar, hela människan utvecklas från den allra första cellen.“

I ett nyfött barns kropp finns mängder av potenta och vitala stamceller. Efter nio månader har de fått den nya människan att utvecklas ur en enda liten cell. Senare hjälper de henne hela livet med att hålla kroppens reparationsmekanism igång.

Lär dig mer om stamcellernas speciella egenskaper och deras potential för användning vid stamcellsbehandlingar på de följande sidorna.

 

Stamcellstyper och deras uppgifter

Är stamcellerna lika? Nej, experterna känner till olika typer av stamceller. De har alla sin särskilda potential, som du kan lära dig mer om. Här får du en överblick.

Mångsidiga celler med speciella egenskaper
Navelsträngsstamceller - unga, opåverkade och multipotenta

Stamceller från navelsträngen

Stamceller åldras med oss och kan ta skada av sjukdomar och miljöpåverkan. Med stamceller från navelsträngen är det annorlunda. De uppsamlas vid förlossningen och sparas genom kryokonservering i en biologisk dvala. Där åldras de inte längre, utan skonas från negativ miljöpåverkan och sjukdomar.

Spara eller donera stamceller

Navelsträngsblod är allt för bra för att kastas i soporna. Därför vill många föräldrar spara sitt barns navelsträngsblod för eventuellt framtida bruk. Man kan ställas inför frågan om man vill donera barnets stamceller offentligt eller spara för privat bruk. Vita 34 kommer under året 2017 erbjuda föräldrar möjlighet att kombinera båda delarna. Vi kallar det Vita Din&Min. (läs mer på vårt moderbolags hemsida, på engelska)

Spara privat eller donera offentligt?
Behandlingar med stamceller är ingen science fiction

Användning av stamceller

Stamceller som sparats hos Vita 34 har redan transplanterats framgångsrikt. De har använts för behandling av cancer (leukemi och neuroblastom), vid blodbildningsstörningar (aplastisk anemi eller beta-sickelcellsanemi), vid immundefekter (SCID eller Wiskott-Aldrich-syndrom), vid hjärnskador hos små barn och barn-typ-1-diabetes. Världen över pågår många kliniska studier som gäller användning av stamceller för regeneration av skadad vävnad, efter olyckor och vid behandling av cancer.

Visste du ...? - intressant fakta om stamceller

Tanken om stamcellernas existens framlades första gången år 1909, av den ryska histopatologen Alexander Maximow. Han undersökte det mänskliga embryots utveckling. Framför allt intresserade han sig för blodbildningsprocessen. Hans grundantagande gäller än i dag. Först år 1961 lyckades kanadensiska forskare bevisa existensen av blodstamceller.

Under lång tid gällde inom medicinen dogmen: ”nervcellerna i hjärnan kan inte förnyas. Därför kan det inte finnas några stamceller för nervceller.” Att detta var fel visades först 1998. Då upptäckte den svenska forskaren Peter Eriksson att även i den vuxna hjärnan bildas det hela tiden nya nervceller från neuronala stamceller.

Det finns olika källor för stamceller. Stamceller kan bl.a. utvinnas ur blod och benmärg. Enklare och helt smärtfritt är att utvinna stamceller från navelsträngen. Här används både navelsträngsblod och navelsträngsvävnad, för att få stora mängder opåverkade stamceller. Ytterligare en källa för stamceller, som man just nu forskar intensivt om, är fettvävnad.