Stamceller är framtiden inom den moderna medicinen.”

Stamcellstyper och deras uppgifter

Mångsidiga celler med speciella egenskaper

Det finns många olika typer av stamceller. De klassificeras på tre olika sätt:

  • Klassificering efter celltyp
  • Klassificering efter ontogenetisk ålder
  • Klassificering efter differentieringspotential

 

Klassificering efter celltyp

Vid klassificering efter celltyp ser man på vilken vävnad eller celltyp som de odifferentierade cellerna kan utveckla sig till. Exempelvis kan en blodstamcell inte bilda nytt brosk eller bli en nervcell.

 

Hematopoetiska stamceller

Ett annat ord för hematopoetiska stamceller är blodstamceller. Dessa stamceller står för den fullständiga blodbildningen. Cellerna har en mycket begränsad livslängd. Varje dag bildas det hos en vuxen människa c:a 200 miljarder erytrozyter (röda blodkroppar), 120 miljarder leukozyter (vita blodkroppar) och 150 miljarder trombozyter (blodplättar).

 

Mesenkymala stamceller

Bindvävens odifferentierade stamceller kallas för mesenkymala stamceller. Från dem skapas brosk, men även muskler, ligament och senor. De finns främst i navelsträngsvävnaden, som även kallas för Wharton’s jelly.

 

stammzellen-arten-aufgaben-fettgewebe-mesenchymal

Den mänskliga fettvävnaden är rik på både mogna fettceller och vuxna mesenkymala stamceller och är därför en viktig stamcellskälla.

 

Neuronala stamceller

De neuronala stamcellerna bildar framförallt nervceller och hjärnceller. De är särskilt intressanta för forskning inom neurodegenerativa sjukdomar som demens eller Parkinson, men även vid traumatiska skador, exempelvis efter en stroke eller svåra skallskador efter ett olycksfall. Förväntningarna i framtiden är att, neuronala stamceller ska kunna sätta igång reparationsprocessen och på så sätt minimera skador.

 

Klassificering efter ontogenetisk ålder

Ontogenes inom biologin är en individs utveckling – från äggcell till den könsmogna organismen. Klassificeringen efter ontogenetisk ålder skiljer mellan embryonala, fetala och vuxna stamceller.

Embryonala stamceller finns bara i den tidiga celledelningen efter befruktningen. De vuxna stamcellerna delar sig däremot under hela livet.

 

Embryonala stamceller

Embryonala stamceller finns i början av det mänskliga livet, i den tidiga celldelningen efter befruktningen. De är ”alla cellers moder” och kan utvecklas till alla olika specifika celltyper. De existerar bara en mycket kort tid – nämligen under utvecklingen till blastocyster, embryots tillstånd c:a tre till fyra dagar efter befruktningen. För medicinsk användning betyder det att man måste odla embryon och sedan förstöra dem igen. Därför är alla embryonala stamceller etiskt högst omstridda och produktionen av dem förbjudna inom EU.

 

Vuxna stamceller

Vuxna stamceller från benmärgen och andra organ är vår organisms reservoar. De ersätter döda celler, men de kan inte differentiera till alla celltyper, som embryonala stamceller kan. Dessutom är de inte lika vitala som stamceller från navelsträngsblod. Det är också kostsamma och riskabla att utvinna.

 

Stamceller från navelsträngen

Stamcellerna från navelsträngen tillhör tekniskt sätt redan de vuxna cellerna, men de är yngre och mer potenta. Därför sorteras de i en egen klass – neonatala stamceller.

Att uppsamla stamceller från navelsträngen vid förlossningen och sedan spara dem, är det lättaste och etiskt mest försvarbara sättet att utvinna unga, potenta stamceller på. Stamceller från navelsträngen kan säkra ditt barn en potentiell bättre medicinsk behandling.

5 goda anledningar till att spara stamceller från navelsträngen

  • Stamceller är värdefulla eftersom de bygger upp kroppen
  • Stamceller används för att behandla allvarliga sjukdomar
  • Stamceller förkortar kristisk väntetid
  • Stamceller matchar med 25% sannolikhet perfekt mellan syskon
  • Stamceller kan komma att revolutionera framtidens behandlingar

Klassificering efter differentieringspotential

Vid klassificering efter differentieringspotential utgår man från frågan, hur många olika celltyper en stamcell kan utveckla sig till. En stamcell är inte lik en annan. Det finns även en hierarki från allmänna till specialiserade. Som tumregel gäller: Ju tidigare en stamcell utvecklas, desto större är dess differentieringspotential.

 

Omnipotenta/totipotenta stamceller

Omnipotenta eller totipotenta stamceller kan skapa en komplett organism. Från den befruktade äggcellen, den så kallade zygoten, utvecklas genom celldelning, ett embryo. De omnipotenta stamcellerna ingår bara under en kort fas i embryonalutvecklingen: till blastocytstadiet, embryots ålder fyra till fem dagar efter befruktningen. Här grundläggs alla organ och vävnader. Cellerna organiserar sig själva i blastocysten. De yttre skikten bildar den så kallade tropoblasten. Från den uppstår fosterhinnan, navelsträngen och moderkaka. De inre cellskikten bildar embryoblasten. Från den skapas den fullständiga människan.

stammzellen-arten-aufgaben-totipotente-stammzellen

När äggcellen sammansmält med spermien, utvecklas zygoten sig genom celldelning till morula. Hos människor börjar detta utvecklingsstadium vid 16-cellstadiet, under sk. embryogenesen. Från befruktning till morula tar det tre- fyra dagar. Under denna period är stamcellerna totipotenta, dvs.en komplett ny organism kan bildas med moderkaka, fosterhinnor och navelsträng.

 

Pluripotenta stamceller

Pluripotenta stamceller kan utveckla sig till alla celltyper, men en komplett organism kan inte skapas från dem. Pluripotenta stamceller är speciellt intressanta för stamcellsforskning och vävnadsteknik. Under senare tid har man haft målsättningen att få fram ny vävnad i tredimensionell struktur och med komplexa uppgifter. På så sätt hoppas man kunna ersätta skadade organ.

 

Multipotenta stamceller

Multipotenta stamceller kan fortfarande utvecklas till olika typer av celler i vävnaden. De hematopoetiska stamcellerna bildar t.ex. alla blodkomponenter, såsom erytrocyter, leukocyter och trombocyter. Även neuronala stamceller kan utvecklas till olika hjärnceller, men inte längre till hjärtceller eller muskelceller.

 

Oligopotenta stamceller

Oligopotenta stamceller kan utveckla sig till några få celler i vävnaden. De blodbildande stamcellerna är multipotenta. De delar sig och en dottercell kan sedan vidareutvecklas till myeloiska stamceller eller lymfoida stamceller. Dessa båda typer av stamceller är dock bara oligopotenta. Från de myeloiska stamcellerna bildas erytrocyter, granolucyter, trombocyter och monocyter. Från de lymfoida stamcellerna bildas en del av immunsystemet – nämligen T-celler, B-celler och mördarceller.

 

Unipotenta stamceller

De unipotenta stamcellerna är i denna hierarki stamceller den med den lägsta differentieringspotentialen. De kan bara utvecklas till sin egen celltyp. Ett exempel på unipotenta stamceller är spermatogoniala stamceller. De finns i testiklarna och kan bara bilda spermier.